Historia

Skidorientering är ingen ny företeelse. Vad gjorde våra förfäder när de jagade villebråd på vintern eller sökte upp granngården som låg långt bort? Jo, de orienterade på skidor.
Sporten blev tävlingsidrott i slutet av 1800-talet - ungefär samtidigt med längdskidåkningen. 1887 höll skidklubben Vidar i Sundsvall den första kända tävlingen. Men den tävling som kom att bli skidorienteringens genombrott var Skidfrämjandets budkavletävling år 1900. Man ansåg då att det var för arbetssamt att märka de långdistansbanor som man tävlat på sedan 1896 och i stället fick åkarna fritt välja väg.

Budkavletävlingen gick över tre sträckor. En reservåkare fick medfölja, men tiden räknades för den som förde budkavlen. 40 år senare försvann möjligheten att dubblera på andra sträckor än den första (nattbana). Den första budkavlen hade start i Bollnäs, växlar i Hudiksvall och Sundsvall samt mål i Härnösand. Banan var 175 km och avverkades av segrande Härjedalens IF på drygt 28 timmar. Några mellankontroller förekom inte.

I början var budkavletävlingarna föga orienteringsbetonade. Banorna offentliggjordes långt i förväg och det var inte ovanligt att åkarna träningskörde banorna. 1905 skärptes bestämmelserna och banorna förblev hemliga fram till upprop. De tävlande hade då ett dygn på sig att bekanta sig med banorna. 20 år senare blev banorna hemliga fram till start.

Skidorientering har liksom flertalet sporter ändrat karaktär. Förr tog man sig fram på landsvägar, byvägar, timmervägar, sjöisar eller i värsta fall genom att spåra i terrängen. På 70-talet kom så den stora förändringen av banläggningen, genom att man med snöskoterns hjälp kunde åstadkomma skidspår som gav möjlighet till många olika vägval. Under årens lopp har det arbetats energiskt på att göra skidorienteringen olympisk. Redan 1949 godkändes den av Internationella Olympiska Kommittén, men ännu har ingen OS-arrangör tagit med grenen på sitt program.

De svenska skidorienterare som haft de största internationella framgångarna efter grenens förändring i början av 70-talet, är våra första världsmästare Marianne Bogestedt och Örjan Svahn i gott sällskap med Arja Hannus, Annika Zell, Claes Berglund, Anders Björkman, Björn Lans, Lena Hasselström, Stina Grenholm och nu senast Tomas Löfgren som också lyckats med samma bedrift. Även Ann Larsson, Stefan Persson och Bertil Nordqvist är mycket meriterade skidorienterare som bör nämnas trots att de inte lyckats bli just världsmästare.

Några betydelsefulla fakta
  • SM i budkavle arrangerades för första gången 1910. Individuella tävlingar blev vanliga i större utsträckning först på 40-talet.
  • 1951 instiftades SM för manliga seniorer, medan damernas SM dröjde till 1972.
  • 1975 genomfördes den första VM-tävlingen i Hyvinge, Finland. Nio nationer deltog och Finland erövrade alla guldmedaljer. När Sverige för första gången stod som värd för VM i Avesta 1980, fanns elva nationer representerade.

Mer om skid­orientering