Varje morgon mäter ungefär halva orienteringslandslaget sin "readiness"; ett pulsband skickar info till en app i mobilen och efter ett par minuter vet löparen om kroppen är i återhämtningsfas eller i prestationsfas.
- Det här är oerhört spännande. Den enskilde löparen kan alltså upptäcka när han eller hon är ur fas och kanske ska ta det lite lugnare, och när det tvärtom är läge att köra ett tufft intervallpass. Det är också användbart när det handlar om formtoppning. Förhoppningen är att hitta mönster över tid, berättar förbundskapten Håkan Carlsson.
- Varje morgon efter att mätningen är gjord får löparen en siffra mellan 1 och 10 i appen. Ett enskilt resultat en dag kan man kanske ta med en nypa salt, men ser man att man ligger högt eller lågt flera dagar i rad så kan det verkligen vara läge att lyssna på appen. Sedan har jag och vår fysiolog Filip Larsen tillgång till alla data och kan bolla med de aktiva. Det är inte bara träningsbelastning som påverkar HRV:n (heart rate variability). Även andra saker belastar och stressar.
"Träningsmonitorering med hjälp av HRV" är ett av sex projekt som SOFT tilldelats extra landslagsstöd för. Övriga fem är:
Eyetracking för kartläggning av landslagsorienterarens perceptuella förmåga
- Genom att undersöka var en orienterare fokuserar blicken kan man kartlägga hans eller hennes perceptuella förmåga och vilken visuell information som hämtas in. Tidigare studier inom andra områden med så kallad eyetracking har nyttjat en fast utrustning och momentet att ta sig fram genom okänd terräng har saknats. Nu ska vi använda en portabel mätningsutrustning och jämföra landslagsorienterare och ungdomar när de faktiskt springer och orienterar. Målet är att hitta individuella utvecklingsområden och att vi ska kunna identifiera effektiva strategier för snabb och säker orientering, säger Håkan Carlsson.
Löpekonomi i olika terrängtyper
- I det här projektet som handlar om löpteknikanalys vill vi hitta vad som utmärker en god individuell löpekonomi i en specifik terrängtyp. Samtidigt vill vi hitta träningsmetoder eller specifika övningar för att förbättra den individuella löpekonomin i en given terrängtyp, säger Carlsson.
Interaktiv träning och uppföljning av fotledsstabilitet
- Målet är att minska fotledsskadorna, dels genom förebyggande arbete, dels genom att förbättra rehabiliteringen. Stabilitet i fotelden är också en viktig del för att kunna springa fort i skogen. Vi ska bygga en mobilapp som innehåller ett program med fotledsträning. Med hjälp av telefonens inbyggda sensorer ska kvaliteten på passets genomförande mätas och data om fotledens förmåga sparas för jämförelse över tid.
Intern utbildning i ACT (Acceptance and Commitment Therapy)
- Här har vi på ledarsidan genomgått en utbildning i ACT, vilket är en variant av kognitiv beteendeterapi, KBT. Det handlar mycket om hur man ska förhålla sig till stressmoment, störande tankar och tuffa utmaningar och samtidigt kunna prestera. Vi ledare har sedan interna utbildningstillfällen i ACT med både med senior- och juniorlandslag, och på sikt ska vi också utbilda tränare så att kunskapen sprids till elitmiljöer och föreningsnivå.
Implementering av genomfört projekt kring ätstörningar
- Med hjälp av ledande experter har vi tagit fram informationstexter, riktlinjer för tränare, aktiva och föräldrar samt struktur för arbetssätt med konkreta fall gällande ätstörningar. Nu är det dags för implementeringsfasen där vi ska jobba fram utbildningsmaterial till våra tränarutbildningar, trycka upp informationsbroschyrer och förankra kunskapen genom föreläsningar.
När det gäller tidsplanen ser den lite olika ut för de olika projekten.
- En del har redan dragits igång och det arbetet kommer vi att kunna ha nytta av redan under denna säsong. Andra projekt är mer långsiktiga, startas upp senare under hösten och sträcker sig över flera år, säger Carlsson.
- Jättekul att Riksidrottsförbundet tror på oss och att vi får möjlighet att genomföra de här satsningarna. Det visar att vi gör bra resultat med landslagen och jobbar på ett bra sätt med vårt utvecklingsarbete.
