- Det är ett gediget arbete som ligger bakom de här förslagen – förändringar som också står i samklang med både forskning och RF:s strategi 2025, säger förbundschef Susanne Söderholm.

Utifrån studien om barns tävlande och de 18 mötesplatser som Svenska Orienteringsförbundet (SOFT) arrangerat under våren har en arbetsgrupp på SOFT tagit fram ett antal förslag på förändringar att införa till eller under 2020. Syftet med samtliga förslag är 1) att vi ska bli fler orienterare, framförallt genom att vi lyckas behålla fler barn och unga, men också äldre; samt 2) att bidra till målet att ha världens bästa landslag över tid.

Föreslagna förändringar som nu lyfts fokuserar på tävlingsstrukturer såsom klasser, banor och namngivning. SOFT kommer att arbeta vidare med insikterna från studien och träffarna för att se om ytterligare förbättringar och justeringar inom barn och ungdomsverksamheten kan göras, men då främst inom andra områden, såsom träningsverksamhet, normer och värderingar, våra ledarutbildningar med mera.

Förslagen kommer att skickas till distrikts- och tävlingsansvariga samt behandlas på ordförande- och tävlingskonferensen 17-18 november. Allt för att få värdefull input innan styrelsen kommer att fatta beslut i december.

Har du frågor, synpunkter eller idéer – tveka inte att höra av dig till ditt distrikt eller direkt till SOFT via strategi2025@orientering.se

För att läsa mer om bakgrund till förslagen, utfallet från de 18 mötesplatserna samt länk till studien om barns tävlande, klicka HÄR!

Förslag på förändringar att införa till eller under 2020

Uppdaterat klassutbud och nya namngivningar för våra tävlingar i orienteringslöpning

Här handlar det om förändringar som syftar till att vi ska uppnå en tydlig, enkel och mer inkluderande klass- och banstruktur för våra tävlingar inom orienteringslöpning.

• Vi går till två olika klasstyper på våra tävlingar:
  • Öppna klasser (samma som tidigare, men annorlunda innehåll, se nedan)
  • Åldersklasser, damer respektive herrar (benämndes tidigare Tävlingsklasser).
• Namngivningen på öppna klasser döps så att det blir enklare att förstå vad de olika banorna innebär. Till exempel så blir Öppen 1 istället Mycket lätt 2,0. Namnen är redan införda på O-Ringen och framöver kommer SOFT:s och O-ringens namngivning att harmoniera.
• Öppna klasser får några färre svårighetsnivåer där röd och svart nivå tas bort. I praktiken blir det oftast små eller inga skillnader mot orange respektive blå . Syftet är främst att förenkla för deltagare och arrangör.
• Under Öppna klasser läggs det till en typ av ”bana”; Naturpasset, som är en karta med 15-30 kontroller som får tas i valfri ordning. Ingen tidtagning. Maxtid 2 timmar.
• Inskolningsklassen, alla utvecklingsklasser och ungdomarnas kortklasser ersätts med och bakas in i de öppna klasserna. Samma banor som i dag kommer att finnas även framöver, men de kommer att ligga under de öppna klasserna istället. Till exempel kommer U1 och Inskolningsklass ersättas och bli Nybörjare 2,0. Resultatlistan ska gå att separera i två listor; en för barn och ungdomar upp till 16 år och en för vuxna. De löpare som vill jämföra sig med andra barn och ungdomar respektive vuxna ska kunna göra det.
• Övriga barn- och ungdomsklasser berörs inte, det vill säga D/H10 till och med D/H16 finns kvar som i dag.

Nedan ses översiktsbild som visar det nya förslaget i sin helhet gällande klasser, banor, svårighetsgrad, längd och namngivning vid våra tävlingar.

Förslag om att tidtagning blir frivilligt i öppna klasser

Studien om barns tävlande har visat att av dem som deltagit i tävlingsverksamheten finns en grupp på cirka 15 procent som känner en press att tävla och en stress kring tävlingsmomentet. För dessa skulle möjligheten att delta på en tävling utan tidtagning kunna göra att upplevelsen av stress och press minskar. Det finns även vuxna känner sig obekväma med tidtagningen och resultatlistan.

Förslaget är alla deltagare i Öppna klasser, i samtliga fyra grenar, i samband med anmälan kan välja att delta utan att tiden anges i resultatlistan. För dem som väljer att delta utan att tiden anges i resultatlistan anges ”godkänd” alternativt ”ej godkänd” i resultatlistan.

Förslag gällande åldersbundna klasser på Svenska mästerskap eller cuper/ligor på högsta nivå

Att införa åldersbundna klasser på SM och Swedish League har diskuterats på olika nivåer tidigare och tidigare styrelse har också fattat ett inriktningsbeslut att införa åldersbundna klasser. På USM är det redan beslutat och implementerat att för att få springa USM så måste man vara 15 år eller fylla 15 år det innevarande året. Det finns dock inget beslut kring vad som gäller för Svenska mästerskapen för juniorer och seniorer, så i nuläget finns inga hinder för 16-åringar och yngre att springa junior- och senior-SM.

En arbetsgrupp på kansliet, med representation från både landslagsledningen och barn- och ungdomsenheten, har arbetat fram förslag som innebär följande:

• Svenska mästerskap, SM, kan anordnas för åldrarna 15 år och äldre och i samtliga grenar och distanser.
• Med utgångspunkt från nu gällande åldersindelning ska klasserna D/H15, D/H16, D/H18, D/H20 och D/H21 vara åldersbundna. Uppnådd ålder innevarande kalenderår gäller som utgångspunkt. För SkidO gäller innevarande säsong då en ny säsong kan påbörjas redan från november månad.
• PreO har ingen klassindelning utifrån ålder och kön. På SM i PreO får den som fyller minst 15 år innevarande kalenderår delta.
• Beslutet gäller ej SM-stafetten och distriktsstafetten i samband med USM. Det vill säga, på SM-stafetten får 15- och 16-åringar tävla i juniorklass och juniorer får tävla i seniorklass. På distriktsstafetten i samband med USM får 13- och 14-åringar delta.
• Samma utgångspunkt gällande åldersgränser för deltagande på SM gäller även för Swedish League och för motsvarande tävlingsserier inom MTBO, PreO och SkidO. PreO har ingen klassindelning utifrån ålder och kön. Vid en liknande tävlingsserie inom PreO får den som fyller minst 15 år innevarande kalenderår delta.

Bakgrundsinformation och förklaring till ovan förslag:
I arbetsgruppen på SOFT, vilken tagit fram förslagen, finns expertis både gällande landslagsfrågor och barn- och ungdomsfrågor.

Arbetsgruppen, som lutar sig mot relevant forskning, bedömer att det för aktuella klasser är bäst att tävla i sin åldersklass, både utifrån ett elitperspektiv och utifrån målsättningen att vi ska behålla så många individer som möjligt i vår verksamhet.

I åldrarna före och kring puberteten utvecklas individer olika snabbt, och olika individer har olika tidpunkt för ingång i puberteten. Framför allt för flickor kan det vara stora fysiska skillnader mellan en flicka som ännu inte gått in i puberteten och flickan som är på väg att utvecklas till kvinna. Bland annat utvecklas syreupptagningsförmågan senare vilket gör att den fysiska förmågan i praktiken försämras. I slutet av och efter puberteten har individen hunnit utveckla den fysiska förmågan i förhållande till sin kroppsstorlek.

Ett av argumenten för yngre löpare att gå upp i högre åldersklass har varit att skaffa sig bättre förutsättningar för att kunna bli uttagen till landslag och RIG/NIU. Från och med 2019 är förutsättningarna för att bli uttagen i ett landslag att löparen fyller minst 17 innevarande kalenderår. Uttagningen till RIG/NIU baseras på fler kriterier än tävlingsresultat.

Frågan kring om beslutet ska omfatta SM-stafetten och distriktstafetten i samband med USM är komplex; det finns för- och nackdelar med att åldersbinda dessa stafetter. SOFT:s arbetsgrupps bedömning är att de negativa konsekvenserna av att åldersbinda stafetterna är större än alternativet.

Nackdelar med att inte åldersbinda, som SOFT:s arbetsgrupp ser det, är att det förekommer att föreningar väljer att ta ut en yngre löpare till stafett och låta en löpare som har åldern inne, men som just nu inte presterar på samma nivå, stanna hemma. Fördelar med att låta yngre delta, är att fler föreningar och distrikt då har möjlighet att få ihop lag.

Redan genomförda åtgärder

Avslutningsvis vill vi peka på två redan genomförda åtgärder. Dessa hör hemma i den här kontexten då de syftar mot samma mål som tidigare nämnda förändringar – att vi ska behålla fler barn och unga upp till 25.

• Ingen jaktstart upp till D/H12.
  • Samtliga klasser med deltagare 12 år och yngre ska ha lottad startordning, alternativt fri starttid, även vid den sista etappen i samband med flerdagarstävlingar, inklusive O-Ringen. Detta gäller samtliga fyra grenar.
• För att ha landslagsuppdrag ska den aktive ha fyllt minst 17 år
  • Den aktive som tas ut till landslagsuppdrag ska fylla minst 17 år innevarande kalenderår för att kunna tas ut till att representera Sverige i ett landslag. Detta gäller samtliga fyra grenar.

Återigen, har du synpunkter, idéer eller frågor – lyft dem till distrikts- eller tävlingsansvariga så att de tar dem vidare till SOFT, alternativt adresserar du dem direkt till oss via strategi2025@orientering.se